.

säg att man blir tillfrågad om något, till exempel att man ska följa med någonstans.. man svarar i farten ja för att man då tänker att det är något som verkar roligt. så småningom, efter någon timme, eller när man har tänkt på det ett tag, så inser man.. nej, men jag vill ju faktiskt inte, eller, jag orkar faktiskt inte det idag.. det svåra är inte att ta beslut huruvida man har lust med något eller inte, utan det svåra är samvetet. så fort man ska meddela att man har ångrat sig så måste man hitta på något i stil med att "jag har ont i magen", "jag har inte råd" eller "jag är för trött".. und so weiter.. men varför?! varför kan man inte bara få säga "jag ångrade mig, jag har egentligen ingen lust"...eller vad det nu beror på? varför ska man behöva få dåligt samvete för att man ångrar sig?? varför kan man inte bara vara få vara ärlig?? visst beror det på vad det handlar om för saker också.. men nu menar jag värdsliga saker..

jag vill kunna ångra mig utan att få dåligt samvete, snälla?