.

visst är det skönt med söndag, och få känna att man har ytterligare en dag till på sig att ta tag i livet hemma, eller för all del - bara ta det lugnt? men så är det ju det, att det är bara en dag till. imorrn är det måndag igen, och då är det dags för skolan igen. nog för att jag trivs förbenat bra i skolan, men ändå, det skulle vara skönt att få landa lite mellan dagarna och få ta in alla intryck som man blir överöst med varje dag. jag tror nämligen inte riktigt att jag hunnit landa än. det är så mycket att göra, både i skolan och hemma, och jag blir bara ett enda virrvarr. får lite eld i baken och sätter igång, men den slocknar efter ett tag, och då känner jag mig helt matt och vill bara lägga mig i sängen och gömma mig ett tag.
dagen idag har varit helt okej. jag vaknade vid nio och tog då en timmes promenad i rask takt, och passade på att mata sune som jag är fiskvakt till. när jag kom hem var det frukost, och så har jag gått och plockat lite här hemma i min egen takt. men tyvärr blir det ju så att man bara ser det som är kvar, inte det man redan är klar med.
som nu, jag har packat ner sommarkläderna och tagit upp höst- och vinterkläderna, och allt är inne i garderoben.. men fortfarande, det är så mycket mer att göra.
usch, nu klagar jag igen. men vad gör det, annars skulle ni ju inte känna igen mig ;)

kul att jag har några trogna läsare kvar trots mitt svek, tack emma och lina :)

nu ska jag fortsätta plocka lite så jag kanske hinner med lite plugg innan kvällen kommer. och mat var det också.
trist att vara själv hemma, blir så oorganiserad då. tur han kommer hem snart.

jag kom på häromdagen: "ja just det, jag har ju en blogg". och jag ska erkänna att bloggen inte har varit prio ett den senaste tiden. jag har herrans mycket att göra precis hela tiden, men jag saknar nog bloggen litegrann tror jag. kanske är det just det det här jag behöver - att få skriva av mig lite.

det har gått en månad sen jag skrev senast, och sen dess har det hänt rätt många saker. har kommit igång ordentligt i skolan, och skulle nog nu kunna föra ett samtal på teckenspråk, om än lite stapplande och kanske bokstavering av ord som jag inte kan tecknet för. men det känns superskojigt. äntligen har jag fått ett till språk i mitt liv som jag känner att jag kan behärska.
varje fredag i skolan har vi "konversation" på schemat, och det är precis vad det låter som. vi blir uppdelade i grupper och de mixar alla så vi är några från varje klass i alla grupper, och så pratar vi hela lektionen. vi får olika ämnen att diskutera, och det kan vara allt möjligt. men varje fredag blir man mer självsäker, och även fast man kanske gör fel så skäms man inte, för alla vet ju att vi bara har gått i skolan i sju veckor nu eller vad det är.
det känns bra. det känns rätt.